Trots myndigheternas rekommendationer saknar två av fem svenska hushåll kontanter hemma för att klara en veckas nödvändiga utgifter om de digitala betalsystemen skulle slås ut. Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen.
– Vi behöver sprida våra risker bättre, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Utöver att bara 42 procent har kontanter hemma i tillräcklig mängd, har knappt hälften ett extra bankkort kopplat till en annan bank än sin huvudbank. En ljuspunkt är att drygt tre av fyra uppger att de har ett alternativt sätt att logga in på sin bank om bank-id skulle sluta fungera.
Vid en kris där kort, bank-id och Swish inte längre fungerar riskerar många svenskar att stå utan möjlighet att köpa basvaror som mat, medicin och drivmedel. FI:s färska mätning, genomförd av Origo Group, visar att beredskapen är lägre än myndigheterna önskar.
– Det är bra att ha kontanter hemma, men inte för mycket. En summa som motsvarar dina nödvändiga utgifter för en vecka, gärna i olika valörer. Pengarna ska räcka till det viktigaste, säger Moa Langemark.
Beredskapen är särskilt svag i åldersgruppen 40–49 år, där bara fyra av tio har kontanter hemma och sex av tio saknar ett extra bankkort.
Moa Langemark betonar att ansvaret för att ha en motståndskraftig ekonomi ligger hos individen:
– Digitaliseringen har gjort vardagen enklare men också mer sårbar. Därför är det viktigt att hushållen har flera sätt att både logga in på banken och betala sina inköp.
Utöver kontanter och extra bankkort lyfter Langemark vikten av att praktiskt testa sina inloggningsalternativ.
– Se till att du har en fungerande bankdosa eller annan inloggningsmetod och kontrollera att du kan använda den. Annars kan du bli stående utan tillgång till dina egna pengar i en kris säger Moa Langemark.
FI:s mätning ingår i en större kartläggning av svenskarnas finansiella beredskap och genomfördes i februari bland drygt tusen personer i åldern 18–79 år.
Läs mer: