Det är inte helt lätt att bojkotta varor från USA, menar forskare. När DN träffar kunder utanför amerikanska kedjan Costco är svaren blandade.
– Jag har inte tagit ställning, säger Mona Brasle.
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Allt fler svenskar säger sig bojkotta USA-produkter, men hos den amerikanska varuhusjätten Costco i Stockholm rullar kunderna in och ut i strida strömmar.
– Jag har inte tagit ställning, det är min första dag här så jag ska gå in och kolla läget bara. Finns det ett bra utbud som passar så… Jag vet inte, visserligen har jag lite problem med staterna just nu. Vi får se, säger Mona Brasle.
Hon är i sällskap med Fanny Andersson som förklarar att hon är på jakt efter kött.
– Jag är inte ute efter deras processade varor och amerikanska livsstil, för mig är det bara för att få tag i bra och billiga råvaror. Jag skulle absolut kunna leva utan att köpa något från USA, säger Fanny Andersson.
Costco slog ned med buller och bång för över två år sedan och öppnar snart ytterligare en butik i Malmö – och svenskarna handlar för hundratals miljoner kronor.
Mellan september 2023 och augusti 2024 omsatte kedjan 683 miljoner kronor men visade samtidigt en förlust på närmare 170 miljoner kronor.
Sara Mellquist och Johan Nordström, som är på väg ut med fylld vagn, förklarar att de tänker ett varv extra.
– Vi är redan medlemmar här och vi handlar bara svenska varor och inte amerikanska. Vi köper Trocadero i stället för Cola, säger Sara Mellquist och pekar mot vagnen.
Om Costco har en tydlig USA-stämpel så är det inte lika uppenbart i den övriga detaljhandeln. Just att veta vad som är amerikanskt eller inte är en faktor som gör det svårare med att bojkotta varor, menar forskare som DN talat med.
Att många svenskar svarar att de kommer att minska på inköpen av amerikanska varor är inte förvånande. Men det är inte säkert att man kan leva upp till det. Det menar Sofia Ulver, docent vid ekonomihögskolan, Lunds universitet.
– Trumpadministrationen har ju gjort sådana extrema förändringar under de första 100 dagarna att det inte är så konstigt att man vill bojkotta.
För att en bojkott skulle få effekt krävs att den håller på länge och att uppslutningen blir stor, menar hon.
– Om 75 procent av av alla konsumenter i Europas länder skulle delta så kommer det märkas, konstaterar Sofia Ulver.
Hon menar dock att det finns hinder på vägen för att en bojkott ska få någon större effekt.
– Det är otroligt svårt vid bojkotter för konsumenter att veta hur ägarstrukturerna ser ut, säger hon.
– Konsumenterna klarar inte detta själva. Om en stor del av varorna är från amerikanska ägare så blir det väldigt svårt att göra någonting. Då ger man upp till slut, säger Sofia Ulver.
Hon menar att det behövs att butikerna börjar märka upp vad som har USA-ursprung. Att handlare börjar köpa köper in varumärken som inte är amerikanska är en annan faktor.
Eva Ossiansson, varumärkesforskare vid Handelshögskolan i Göteborg, pekar på en sak som kan påverka hur aktiv en bojkott blir.
– Vi tenderar att inte vara så långsiktiga och tröttna fort. Studier visar på att vi orkar hålla ut i cirka två veckor innan vi går tillbaka till gamla vanor.
Samtidigt konstaterar hon att det som sker i spåren av Trumps utspel är en annan sak än tidigare då det handlat om bojkott av specifika produkter.
– Någonstans är det en ny världsordning och den roll USA har haft, som har rämnat, det är klart att det blir en större fråga än om det bara är ett företag man inte gillat.
Hon pekar också på att byteskostnaden inte får bli för hög för den enskilda. Man kanske gillar en viss sorts frukostflingor som ses som unika eller vill ha särskilda jeans för att de betyder något för din identitet.
Men det finns exempel på att vissa varumärken har påverkats negativt, menar Eva Ossiansson.
Hon syftar på utvecklingen för elbilstillverkaren Tesla som tagit stryk i samband med att vd Elon Musk gjort gemensam sak med Donald Trump.
– Här kan vi direkt se att varumärket verkligen tagit skada, konstaterar Eva Ossiansson.
På parkeringen utanför Coop lastar Ante Andersson in matvaror tillsammans med barnen Selma och Junis. De upplever inte att de handlar så mycket amerikanskt, men Ante Andersson är tveksam till huruvida en bojkott faktiskt skulle ge effekt.
Och det finns vissa det vissa varumärken han skulle undvika.
– Jag ligger inte i riskzonen för att köpa en Tesla ekonomiskt sett, men jag skulle väl kanske inte välja det, säger Ante Andersson.
DN har sökt Costco.
Läs mer:
Svenskarnas dom om Trumps tullar: Bojkotta amerikanska varor
