Något nytt, något gammalt, något lånat och något blått.
Det är en ganska bra beskrivning av Socialdemokraternas politik inför valet 2026.
Men hur ska det gå sedan, om Centern är partnern som väntar vid altaret?
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Det går bra nu för Socialdemokraterna. Trots en ny och osäker ekonomisk era där siffrorna pekar åt fel håll – tillväxten, arbetslösheten och de svenska väljarnas tilltro till framtiden.
Eller snarare just därför. Socialdemokraternas popularitet ligger nog inte lika mycket i vad de gör, som att väljarna är oroliga och missnöjda.
När Magdalena Andersson talar i Malmö på första maj har opinionen inte sett så bra ut för vänsterblocket på mer än två decennier. Kan det till och med bli en vänstermajoritet i valet 2026? frågar sig alltfler i både näringslivet och politiken – mer eller mindre upphetsat.
Antagligen inte, är dock svaret. Svenska val brukar bli jämna historier och om Magdalena Andersson får chans att bilda regering lär hon behöva stöd från både V, MP och C.
Desto större anledning att låta så socialdemokratisk som möjligt på arbetarrörelsens högtidsdag.
”Här, i Malmö; där svensk socialdemokrati tog sina första stapplande steg för över 130 år sedan ställde August Palm frågan: Hvad hvilja Socialdemokraterna?” sa Andersson i sitt tal.
Många har sedan dess gjort detsamma, inte minst sedan hon tog över som partiledare.
Ett nytt partiprogram och en samhällsanalys har tagits fram, och ett antal arbetsgrupper jobbat på högvarv för att vaska fram ett nytt politiskt projekt. Runt 4 000 motioner har lämnats in till S-kongressen senare i maj.
Men en snabbversion är att S vill ha vinstförbud i skolan, och beskatta dem med allra högst inkomster mer. Dessutom presenterade Andersson ett pensionsförslag under första maj.
Det var något nytt. Socialdemokraterna vill införa en ”arbetarpension” som skulle grundas inte bara på inkomst, som den vi har i dag, utan också på antalet jobbade år.
Förslaget innebär en ny princip i pensionssystemet och skulle framför allt gynna dem med tunga arbetaryrken som tidigt gått in i arbetslivet.
Men också något gammalt. Arbetarpensionen är ett utspel i klassisk socialdemokratisk anda, och bara ett i raden av den senaste tidens förslag från S som med enkelhet kan placeras till vänster.
Förutsatt att du inte tillhör partiets toppskikt, vill säga. Då är varken höjda kapitalskatter eller högre skatter för de rikaste något annat än ”socialdemokratisk politik”.
Och något lånat. Om S-ledningen gör allt för att inte förknippas med vänstern (varken begreppet eller partiet) gör man desto mer för att närma sig de nordiska grannländernas politik.
Danmark har länge inspirerat med sina hårda tag i kriminalpolitiken. Men det danska fokuset på välfärdssatsningar har gått mer under radarn den här sidan sundet.
Med en så kallad Arne-pension vann Mette Frederiksen valet 2019. Danska S genomförde reformen som enpartiregering i minoritet, och de svenska kollegorna noterade flitigt.
Men något blått är svårt att hitta i pensionsförslaget. Desto lättare då i skiftet av kriminalpolitik som skett under Magdalena Anderssons ledning. Socialdemokraterna initierade många av de utredningar som regeringen nu gör politik av, och röstar i nästan varje fall med Tidöpartierna för mer repression.
Med lite av varje hoppas Magdalena Andersson göra comeback i valet 2026.
Frågan är vad som händer sedan, när det som Socialdemokraterna hvilja – slopat karensavdrag, vinstförbud i skolan, mer robusta trygghetssystem och mindre avdrag för småföretag – ska förhandlas med Centerpartiet.
